Är det inte kul, skrev ett långt blogginlägg. Tryckte på knappen att det skulle publiceras och allt försvann. Älskar man inte sånt? Hade kommit åt knappen för trådlösa anslutningar, att jag inte hade någon kontakt med internet längre. Så irriterande. Bara att börja om och hoppas på att man kan vara lika underbart rolig i detta inlägget som man hade lyckats med i förra.

Idag är det tisdag. Och här sitter jag hemma i mjukisbyxor o dricker kaffe framför datorn. Kollar på dåliga komediserier på tv och djuren ligger o utspridda på golvet och lapar som så mycket som de bara kan. Är ledigt idag, mer eller mindre mot min vilja. Det är sportlov och få barn på jobbet. Få barn och mycket personal, så alla fick ta ut övertid en dag denna veckan. Idag var min dag, även om jag egentligen ville spara all min övertid tills sommaren. Men, men.. Det får gå bra ändå. Det är underbart väder ute, så de blir nog att man åker iväg med hundarna en sväng sen. Man får passa på att njuta när det är sånt här väder, för det är lömskt och slår om när man minst anar det. Man kan ligga i soffan o drömma sej bort om att våren är nära och på inkommande. Så kollar man ut för att inse att det börjat snöa ännu en gång och våren är inte ens lite nära. Men idag e de strålande sol, blå himmel och frisk luft. Lite snö så att det är vitt ute och gör det hela ännu ljusare.

Min sjuklighet gick över och med lite smärtstillande/febernedsättnande i kroppen kunde jag gå och jobba mina tre timmar i fredags. Och det gick smärtfritt och bra. Natten mellan lördag och söndag slog det dock till på Emma som tillbringade natten inne på toa med huvudet nere i toalettstolen. Ibland gav kroppen henne lite paus och hon kunde krypa ihop i fosterställning på toagolvet för att försöka få lite sömn och ny energi tills nästa kräk-episod skulle slå till. Usch, stackars liten. Nu mår hon iaf bättre och idag kunde hon gå till jobbet, även om hennes träning fick pausa både i går och idag.

Idag fick min ena juccapalm åka i soporna. Det känns alltid som ett nederlag när mina växter dör, för jag vill ju påstå mej ha gröna fingrar. I detta fallet var de dock katterna som haft ihjäl min lilla palm och ätit upp bladen och haft den i golv mer än en gång. Dock så kände jag på stammen och den var lite mjukare än vanligt. Då var ja tvungen att trycka lite till, lite hårdare.. ni vet hur det är.. Iaf så hände det nåt som var rätt äckligt. Det kom ut en gegga ifrån ett av hålen där det hade suttit blad. Gegga som la sej fint över mitt finger. Fy! Luktade ruttet dessutom. Det liksom kräktes på mej, för att ja klämde på den. Inte trevligt. Har någon annan råkat ut för det? Om inte, så har ni inte missat så mycket. Det var mest bara äckligt, även om det i min värld även var lite intressant..

Nu när det e lugnt i lägenheten borde man va snabb in i duschen och vaska sej lite. Det behövs, men det är alltid en risk att lämna alla djuren för sej själva i hemmet. Det är ju lite av ligister (två av dem) och det är mer en vana att det händer något den stunden som de e själva, än att man blir förvånad. Man tror att man BosseHåkan-säkrat, men nåt hittar dem alltid på..suck.
Alltid något som man missat att ställa för eller plockat undan. Och då strimlas det, eller äts upp. Haha! Fy. Man ska inte skratta, men man kan göra det nu när man sitter här och har koll på alla. Det skrattas inte så mycket sen när man kommer till infernot.

Borde ta mej till sjukhuset för att ta mitt blodprov som måste tas innan operationen. Får se om jag orkar, de e rätt skönt att bara vara slapp här hemma. Även om ja kommer förslappas av att bli sjukskriven så snart igen.. Men, men..det ska nog gå bra det också.
Nu gott folk (alla ni fem som läser), så ska jag göra något mer vettigt än att sitta här och ordbajsa. Kanske kommer det något mer inlägg sen. Man vet aldrig. Hej då på er.